Leder

Tidskriften Nordisk Politiforskning NPS går in i sitt femte år. Sedan starten 2014 har tidskriften tagit emot fler och fler manuskript som berört olika aspekter av polisiärt arbete. De vetenskapliga artiklarna har täckt över en rad områden som exempelvis studier om polisutbildning till poliser på yrket och polisreformen. NPS har med åren blivit en arena där många vetenskapliga discipliner möts från Nordiska och Skandinaviska länder och på så sätt kan viktig kunskap och erfarenhet utbytas. Detta är tack vare forskare som vill driva fram forskning i polisiärt arbete. Debattartiklar och litteraturgranskningar har också haft en plats som har i sin tur bidragit till att sprida och öka kunskap om polisvetenskaplig forskning. Jag vill å redaktionens vägnar tacka alla författare och forskare som har bidragit till att NPS finns kvar och med åren fått en bra kvalité som vetenskaplig tidskrift.

Under det gånga året har NPS fått en ny redaktion bestående av seniora forskare från Norge, Finland, Sverige och Danmark. Det är därför på sin plats att tacka särskilt tre personer som under tidigare år har arbetat med NPS och sett till att tidskriften fått ett erkännande. Paul Larsson från Oslo Polishögskolan har arbetat som editor-in-chief tidigare och satt senare i redaktionsgruppen. Hans engagemang och vetenskapliga synpunkter i tidskriftens arbete varit mycket värdefulla. Rolf Granér från polisutbildningen i Linnéuniversitetet i Sverige hade även han ett stort engagemang i NPS och hans gedigna arbete i att sprida polisvetenskaplig forskning har varit föredömligt. En tredje person som bör få en eloge för sitt engagemang i arbetet med tidskriften är Lars Holmberg vid Köpenhamns universitet som fungerat som editor-in-chief under de sista två åren. Hans kritiska förhållningssätt till polisvetenskaplig forskning och hans erfarenhet i det redaktionella arbetet har utan tvekan varit en stor kraft och styrka för tidskriften. Tack ska Ni ha för ett gediget och omsorgsfull arbete med polisvetenskaplig forskning och tidskriften Nordisk Politiforskning!

Nytt för i år är att NPS har utvidgat sin redaktion. Vi har under 2019 fått inn professor Helene Oppen Ingebrigtsen Gundhus, Universitetet i Oslo (Norway), professor Vesa Muttilainen, Polisyrkeshögskolan, Tampere, Finland. PhD. Candidate Nadja Kirchhoff Hestehave, Rigspolitiet, Danmark och professor Mehdi Ghazinour från Umeå universitet. Vi har också fått med oss Mattias Örnerheim från Linnéuniversitetet.

Vi har också en intention att nå en större läsarkrets. Senaste åren har tidskriften publicerat artiklar på skandinaviska språk, framförallt norska, danska och svenska. Den nya redaktionen har efter en omvärldsanalys fattat beslut att det finns ett värde att från och med 1:a januari 2020 endast ta emot vetenskapliga bidrag som skrivs på engelska. Abstrakt ska däremot skrivas både på engelska och valt nordisk språk.

I föreliggande nummer av NPS 2019 publiceras artiklar som berör olika aspekter av polisarbetet. Ghazinour och kollegor betonar vikten av personlighet i polisernas arbete där stress och olika utmaningar tillhör till vardagen. Holgersson artikel pekar på olika aspekter av visselblåsare hos polismyndigheten. Antonsson och Ellingsen lyfter upp betydelsen av ”transactional memory” i samarbetet mellan olika aktörer såsom polisen, brandkåren och akutsjukvården. Utöver tre original artiklar har vi Tygesen och Heide samt Lie att tacka för ytterligare bidrag. Harlev, Tygesen och Skytte har bidragit med en debattartikel och diskuterar den danska polisens effektivitet i civilsamhället och lyfter upp frågan om hur effektiv den danska polisen samarbetar med medborgarna och civilsamhället. Elisabeth Myhre Lie har bidragit med sin granskning av boken ”Kriminologi och poliskunskap- Mötet mellan forskning och praktik av Peter Lindström, Ulf Sempert, (2018)”. Abby Petterson granskat och skrivit om en rapport skriven av Holgersson (2018) om Ursäkta , men vi är faktiskt POLISEN och vi står över lagen!

Vi bjuder också in ett nytt temanummer på artificiell intelligens i polisen. Här uppmanas forskare från de nordiska länderna att skicka bidrag som ser på möjligheter, interventioner och svagheter av artificiell intelligens i polisen.

Med förhoppning om en ökad inblick i de senaste forskningsfrågorna om polisen önskar jag tillsammans med de övriga i redaktionen alla läsare en intressant läsning!